Koltrast

Turdus merula - vilket betyder, trast, trast. Typiska kännetecken, 25-26cm. En kraftig och långstjärtad trast där den äldre hanen är mycket lätt att känna igen med sin helt svarta dräkt och klargula näbb och gula ögonring. Honan är mörkbrun med ljusare strupe och med en brun ögonring. Fågeln hoppar jämfota då den rör sig på marken. Koltrasten finns i trädgårdar, skogar och parker i södra och mellersta Sverige samt längs Norrlands kustland, där tätheten dock snabbt avtar. Koltrasten äter frön, bär, insekter och maskar. En mycket melodisk sång med djupa, vemodigt flöjtande toner, som framförs i lugnt tempo och som ofta avslutas med ett kort lågmält kvitter. Om den blir skrämd kan ett skärande smatter höras under flykten. Koltrasten häckar allmänt i hela södra och mellersta Sverige upp till norra Värmland, centrala Dalarna och längs Norrlandskusten upp till norra Västerbotten och södra Norrbotten. Arten häckar regelbundet långt ut i kustbandet, såväl på Västkusten som i Stockholms skärgård, förutsatt att där finns växtlighet och helst även mänsklig bebyggelse. Boet placeras vanligtvis på låg höjd i täta träd eller buskar och består av strån, mossa och löv som blandas med jord.